NYHETER OCH TIPS FÖR FÖRETAG - NR 5 - 2009
Tillbaka till förstasidan Skriv ut Tipsa en kollega Prenumerera!

Reporäntan är rekordlåg – men vad händer nu?


Riksbankens senaste styrräntesänkning, ned till den historiskt låga nivån 0,5 procent, skulle visserligen kunna följas av ytterligare nedgång. Men när reporäntan så att säga ”tar slut” kan Riksbanken, ungefär som en del andra centralbanker, köpa olika typer av utestående obligationer för att på det sättet pressa ned räntenivåerna ytterligare.
Men mycket tyder på att utrymmet för ännu mer räntelättnader ändå är begränsat.
Mot de lägre nivåerna står också en annan kraft: internationellt överenskomna kapitaltäckningsregler för affärsbankerna medför att banker ska ta lite bättre betalt av sina kunder när det råder sämre tider. Utifrån statens perspektiv är det logiskt, sämre tider försämrar kreditkvaliteten eftersom många kunders förutsättningar att sköta sitt lån försämras och då ska banken ta bättre betalt för att skydda sig själv.

Men ur ett stabiliseringsperspektiv är regelverket inte helt lyckat eftersom kreditgivningen blir mer konjunkturförstärkande. Goda tider, bra betalningsförmåga och billiga räntor kan snabbt bytas mot dåliga tider, sämre betalningsförmåga och dyra räntor.
Utformningen av bankernas kapitalkrav i olika konjunkturlägen är därför en av många frågeställningar som snurrar bland alla de krisutredningar som har tillsatts efter att finanskrisen inleddes sommaren 2007.

Riksbanken har presenterat en prognos om att reporäntan ska ligga så här lågt i nästan två år, till början av 2011. Kan man lita på den? Tills Riksbanken säger något annat får man gå på det banken själva brukar säga: ”Reporäntebanan är en prognos och inte ett löfte”.
Men man kan själv göra sin bedömning om tillförlitligheten. Så länge som samhällsekonomin går så knackigt som Riksbanken prognostiserat, med låg inflation och ett lika stort BNP-fall i Sverige som vid 1990-talskrisen, kan styrräntan inte förbli annat än låg.

Däremot finns en betydande rörlighet i räntor på längre löptider. Framförallt statsräntor är ovanligt låga, bland annat beroende på att många investerare världen över parkerat kapital i de mest säkra papprena i väntan på att konjunkturbilden ska klarna och man ser vilka branscher som bäst klarar krisen. Samtidigt växer budgetunderskotten i en lång rad länder och det medför en ökad sannolikhet för att kapitalägare kräver bättre betalt (medför högre räntenivåer) för att hålla längre statspapper. Sålunda finns risken för ganska svängiga långräntor.

Vill man utnyttja det låga ränteläget men fortsätta sova gott om natten kan banken hjälpa kunder med att skapa olika typer av räntetak där man väljer en högstanivå på räntan för ett rörligt lån. Alternativt kan man till ett lån koppla en räntekorridor där man finansierar taket genom att också ställa ut ett ”golv”, vilket medför att man går miste om ännu lägre marknadsräntor, om dessa ändå skulle inträffa.



Cecilia Skingsley
Du vet väl att du kan prenumerera kostnadsfritt på Bättre Affärer!
ANGE DIN E-POSTADRESS NEDAN
Publicerad 2009-05-18