NYHETER OCH TIPS FÖR FÖRETAG - NR 9, NOVEMBER 2009
Tillbaka till förstasidan Skriv ut Tipsa en kollega Prenumerera!
Entreprenörsskolan

Söka patent eller inte – det är frågan

Att ansöka om patentskydd för en innovation kan vara både en bra och en dålig idé. Avgörande är om man bedömer att man kan tjäna pengar på sitt patent eller inte.
– Patent är affärsinstrument och bör betraktas som vilka investeringar som helst. Har man inget tydligt syfte med att patentskydda sin innovation, och inte har integrerat den i sin affärsplan, kan det vara bättre att låta bli.

Det rådet ger Linus Wretblad, som är vd på Uppdragshuset Sverige AB i Stockholm, en av de ledande innovationskonsultbyråerna.

Välj rätt verktyg
– Beroende på vilket affärskoncept man valt gäller det att kombinera rätt verktyg inom immaterialrätt, från patent till en patentlös open source-modell. Ofta handlar det inte om att välja antingen eller, utan om både och.

Linus påpekar att det finns olika vägar till framgång, och exemplifierar med patenttunga Microsoft och dess konkurrent Linux, som arbetar enligt en open source-modell.

När man väljer strategi är det ett antal frågor man bör ställa sig.

– Några av de viktigaste är: Är innovationen lättkopierad? Ska vi sälja licenser eller tillverka själva? Och behövs stora utvecklingsresurser och finansiering? säger han.

Tajming viktigt
Väljer man att söka patent är tajmingen viktig. Dels är själva ansökningsdagen avgörande, först till kvarn ger prioritet. Dels bör man tänka på att patentansökningar publiceras, innovationen blir inte längre någon hemlighet.

– Kanske har man inte insett sin innovations fulla potential, och lämnar därmed fältet fritt för andra att dra fördel av slutsatserna och kanske utveckla lönsamma applikationer. Det kan vara viktigare att patentskydda lättbegripliga och därmed lättkopierade innovationer än svårbegripliga, råder han.

Man bör även fråga sig om man bör patentskydda hela innovationen, eller bara delar av den.

– Ibland är det klokt att skydda applikationerna, men behålla grundidén hemlig, säger Linus Wretblad, som ger tio goda råd om hur du bör gå tillväga med din innovation (se nedan).


Tio punkter – förslag till handlingsplan
Från Linus Wretblad, vd på innovationskonsultbyrån Uppdragshuset Sverige AB.

1. Förbered dig! Sätt upp en översiktlig affärsplan. Vad är unikt med din idé? Hur ska den kommersialiseras? Vilken är din målgrupp? Hur ser din marknad ut?

2. Gör grundarbetet själv! Läs om andra patent på gratistjänster som
www.nordiskapatent.se
(med cirka 700 000 sökbara nordiska patent),
www.google.com/patents
och andra. Hur ser teknikens ståndpunkt ut? Vilka är dina konkurrenter? Har de patent? Hur ser de ut i fråga om storlek, resultat, historia, resultat, geografisk placering och så vidare? Besök gratistjänster som
www.allabolag.se
,
www.largestcompanies.com
och andra. Lägg resurser på konsulter först när du är mogen för det!

3. Ställ affärsidén/innovationen mot väggen! Vad skiljer mig och min idé från mina konkurrenter? Har jag en idé som är svår att kopiera/plagiera? Verkar det finnas frihet att agera inom just mitt affärsområde? Vad har konkurrenterna för skydd, har de patent? Vad är det som gör att just jag kommer att lyckas?

4. Integrera affärsidé och innovation! Utveckla din affärsidé utifrån den information du har hittat, teknisk och affärsmässig. Beakta aspekter som patent, design, varumärken, upphovsrätt, open source, affärshemlighet, publicering och andra. Fråga dig vilka metoder eller kombinationer av metoder som bäst stöder din innovation och affärsstrategin för att kommersialisera dessa. Diskutera med affärsrådgivare, helst med någon med kunskap om immaterialrätt.

Låt aldrig förutfattade meningar styra dina val av affärsinstrument. Utgå alltid enbart från fakta, och ha affärsidén och innovationen i fokus.

5. Undersök din innovations patentbarhet! Helst tidigt i processen. Ta kontakt med exempelvis Almi, en innovationskonsult eller ett patentombud, och låt en expert hjälpa dig med din eventuella patentansökan.

Patent ger skydd i upp till 20 år (25 år för läkemedel), men du måste även betala årsavgift för ditt patent.

6. Välj var du ska lämna in patentansökan! Detta är beroende av vilket teknikområde du agerar inom och vilken/vilka marknader du prioriterar. Exempelvis har mjukvara större möjlighet att patenteras i USA. 2008 sökte svenskar 3 265 patent i USA, 3 140 i Europa och 2 549 i Sverige.

7. Tänk på patentkostnaderna! I Sverige kostar en patentansökan 3 000 kronor (till PRV), i Europa 25 000 kronor (till EPO, du måste dock även ansöka om patenträtt i varje enskilt land), och i USA normalt cirka 100 dollar och uppåt (beror på företagets storlek).

Men tillsammans med översättningskostnader, arvoden till dem som hjälper dig med dina ansökningar och senare årsavgifter för patenträttigheter hamnar summan ofta långt över 100 000 kronor. Får du igen de pengarna på det du tjänar på att inneha patenträttigheter?

8. Glöm inte designskydd! Designskydd är en kostnadseffektiv ensamrätt på form, mönster och andra utseendemässiga faktorer för produkter och tjänster. Ger skydd i upp till 25 år. Kan gälla allt från bilar och mobiltelefoner till mattor, godis och design av gränssnitt. Ansökan görs via PRV i Sverige, i Europa via OHIM.

9. Arbeta i nätverk! Underskatta inte möjligheten att utveckla din innovation och lösa olika problem i samarbete med andra. Men tänk i så fall på att knyta upp dina samarbetspartners med avtal, sekretessklausuler och liknande. En annan möjlighet är att försöka sälja sin innovation.

10. Varumärket är alltid viktigt! Namnet Ica, Hemglass ljudslinga och Coca-Colas logotyp är alla varumärkesskyddade hos PRV. Varumärkesskydd är indelat i 45 olika typklasser, där kostnaden beror på hur många klasser man väljer att skydda sitt varumärke i. Tiden för skydd är obegränsad. Varumärken går dock även att arbeta in på marknaden utan registrering.
 



Du vet väl att du kan prenumerera kostnadsfritt på Bättre Affärer!
ANGE DIN E-POSTADRESS NEDAN
Publicerad 2009-11-10