NYHETER OCH TIPS FÖR FÖRETAG - NR 5, MAJ 2010
Tillbaka till förstasidan Skriv ut Tipsa en kollega Prenumerera!
KRÖNIKA

Varför påverkas jag av Greklandskrisen?

Vad har grekiska statstjänstemäns pensionsvillkor med svenska företag att göra? En hel del, har det visat sig under några heta marknadsveckor under april och maj.
Den statsfinansiella krisen i Grekland och dess smittoeffekter på hela eurozonen är ytterligare ett avsnitt i den globala finanskris som påbörjades med den amerikanska subprime-krisen våren 2007.

Finanskriser har några återkommande inslag: Tillgångspriskrasch, förtroendekris i bankindustrin, kreditkontraktion, valutaturbulens, djup lågkonjunktur och statsfinansiella problem.

Marknadsaktörer har vetat i flera år att Grekland har en ohälsosamt stor statsskuld (över 100 % av BNP) och ett svagt maskineri för att skapa tillväxt. Men beskedet från i höstas att statistikmygel gömt problemens verkliga storlek blev för mycket. Och när Greklands regering uppfattades som senfärdig och befolkningen ignorant till problemen slog marknadskrafterna till. Ingen låntagare kan långsiktigt räkna med att långivare accepterar denna typ av ökade risker som grekiska obligationsinnehav hade orsakat.

Den omedelbara marknadseffekten av Greklandskrisen är att statspappersräntor, som kan beskrivas som ett golv eller referensnivå för andra räntesättningar i samhällsekonomin, gled isär inom valutaunionen på ett sätt som inte skett sedan starten 1999.

Sverige som har lågt budgetunderskott, knappt 2 procent av BNP och låg statsskuld, litet drygt 40 procent av BNP, fick se lägre marknadsräntor när kapitalförvaltare världen över sökte sig till högkvalitativa statspapper.

Vad ska då hända med svenska räntor i ljuset av dramatiken från eurozonen? Under månadsskiftet april - maj har svenska långräntor sjunkit till nästan samma, historiskt låga nivåer som rådde vintern efter Lehman-krisen 2008. Detta samtidigt som svensk konjunkturdata uppvisar en hälsosam återhämtning. Swedbanks bedömning är att ränteriktningen är uppåt från dessa nivåer, men eftersom osäkerheten kring euro-projektet lär bestå väntas uppgången i långa räntor gå långsamt. Med finanspolitisk åtstramning i många omvärldsländer följer också ökade risker för en svag konjunkturåterhämtning hos våra viktigaste handelspartners.



Cecilia Skingsley
Du vet väl att du kan prenumerera kostnadsfritt på Bättre Affärer!
ANGE DIN E-POSTADRESS NEDAN
Publicerad 2010-05-18