Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i mindre aktiebolag. Sedan dess har majoriteten av de nystartade bolagen valt att avstå revision, men det är ändå bara en femtedel av de bolag som kan välja bort revisorn som gjort det.

– Reformen är ung och många mindre företag vet inte vad tjänsten revision egentligen innebär, bedömer Fredrik Dahlberg, förbundsdirektör på Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF.

Jonas Rosman, chefsekonom på LRF Konsult, tycker att det är bra att många fått chansen att välja hur de vill sköta sin redovisning. Är banker och andra nöjda med den information de får av revisionskonsulter ser han inga skäl för lagstiftarna att ställa andra krav.

– Principen om valfrihet bör vara överordnad. Företagarna vet bäst själva vilken hjälp de behöver, sådant ska inte styras av Skatteverkets behov.

Fredrik Dahlberg ingick i utredningen om reformen, vilken föreslog 83 Mkr som omsättningsgräns för att kunna välja bort revisor. Gränsen sattes dock till slut vid 3 Mkr.

Regeringen höjde parallellt ett par skatter och ökade statens inkomster med 1,3 miljarder, för att kompensera befarat skattebortfall.

– Men något sådant har vi inte sett. Misstankarna var ogrundade, säger han.

Frånvaron av skattebortfall menar han beror på den höga kvaliteten på redovisningen i företagen, en kvalitet som auktoriseringen av redovisningskonsulter 2006 höjt ytterligare. Sedan dess har det även införts en standard för redovisningstjänster, Reko. De som uppfyller kraven i Reko får en kvittens av sin redovisningskonsult via en bokslutsrapport.

– Arbetssättet fungerar så bra att behovet av revision har minskat väsentligt.

Både Fredrik Dahlberg och Jonas Rosman menar att reformen satt en snöboll i rullning och förutspår höjningar av omsättningsgränsen. Vid horisonten ser de renodlade roller, där revisorer ägnar sig åt kontroll och granskning och redovisningskonsulter åt bokföring, rådgivning och liknande.

Jonas Rosman är dock övertygad om att revisionsbyråerna kommer att anpassa sig till denna utveckling och behålla sina starka positioner på marknaden.

Hur ser då bankerna på reformen? Frågan går till Stefan Schelin, företagsanalytiker på Swedbanks kredit- och riskavdelning samt kompetensgrupp för redovisningsfrågor.

– Än så länge ser vi inga större konsekvenser. Det är först efter 2012 det kommer att ramla in årsredovisningar utan revisionsberättelser. Det återstår dock att se vilken kvalitet dessa håller.

Bankföreningen tillstyrkte utredningsförslaget och Stefan Schelin berättar att ingen svensk bank, vad han vet, har ett generellt krav på att mindre AB-kunder använder revisor.

Swedbank rekommenderar dock bolagskunderna att i första hand behålla revisorn.

– Men i vissa fall får vi faktiskt bättre information från redovisningskonsulter. Dessa följer ofta företagen mer kontinuerligt än revisorer, säger han, som dock tvivlar på att det automatiskt är billigare att anlita redovisningskonsulter.

Stefan Schelin påpekar att banken i alla tider kreditbedömt bland andra handelsbolag, vilka även de saknar revisionsberättelser.

– Vi gör individuella kreditbedömningar, utifrån en lång rad parametrar. Det kommer vi att fortsätta med, oavsett om kunden har revisor eller inte.